Vad är det med German brick stitch som är så fantastiskt?

Vad är det med German brick stitch som är så fantastiskt?

En förklaring i fem punkter av Lia de Thornegge

Låt mig börja med att lite kort definiera tyska tegelstensstygn (eller German brick stitch), så att alla är med på samma spelplan. Det är ett broderistygn, och det är en räknad teknik som för det mesta utförs i sidentråd på linne som bottentyg. Det finns även exempel med lintråd och ullgarn, men inte i lika stor grad. På svenska kan den kallas vävsöm. Det vanligaste är att stygnen tas över fyra trådar av grundtyget. För att fylla ut eventuella hålrum som skapas när de fyrkantiga mönstren växer fram kan man även ta stygnen över två eller sex trådar. För var rad som man fyller ut så förskjuter man stygnen antingen en eller två trådar vertikalt. För det mesta i de medeltida exemplen så är de förskjutna med en tråd (se nedan till vänster). I Elisabetanska exempel finns de med två trådars förskjutning (se nedan till höger).

Exempel på vävsöm

Den mest populära hemsidan om denna teknik är skapad av Richard Wymarc som under sin tid i Drachenwald besökte museer och sammanställde ett digert kursmaterial som han senare blev Laurel på i sitt hemmakungadöme. Det finns även ett antal andra entusiaster runt om i blogosfären som publicerar mönster och bilder på original. Så det första som är så fantastiskt med just den här tekniken är att det finns gott om källor och material att arbeta från.

Brick Stitch - exempelDe ställen som använder just den här tekniken är i inredningstextilier, klädesaccessoarer, samt i största grad kyrkliga textilier. Flertalet täckande mönster kommer från prästkåpor. Men om vi tar klädesaccessoarer så kan man för en ganska liten slant skapa en snygg, helt handgjord påse som är så autentisk så det är rent fånigt. Detta är orsak nummer två.

Orsak nummer tre är lite av en personlighetsfaktor. Om man roas av räknade broderier så är detta en paradgren. Att förbereda linne för broderi är ett nöje i sig, hitta ett som är så jämnt vävt som möjligt, det vill säga lika många trådar i varp som inslag, tvätta det, stryka det, stärka det samt montera på en fin ram som håller precis rätt spänning i tyget. Du behöver alltså inte rita av något mönster på tyget. Inget krångel med att kalkera, eller hitta ett ljusbord eller klistra fast tyg och mönster på ett fönster (min personliga favorit). Det enda du behöver är att hitta lämplig punkt på tyg och i ditt mönster och börja räkna trådar. Din nål ska komma upp just där, och ner igen precis fyra trådar ovanför där den kom upp och så vet du exakt var den ska ner igen. Det finns ingen osäkerhet i hur långa dina stygn ska vara, eller hur du ska börja eller avsluta. En ordningsmänniskas dröm med andra ord.

Brick Stitch ExempelTekniken är också väldigt anpassningsbar. Även om den är kvadratisk i sin uppbyggnad så kan den passa in även i runda former. De flesta mönster som finns är fyllnadsmotiv, som användes för att färglägga olika delar av klädesdräkter på figurer på de prästerliga kåporna, så att använda dem på detta vis är helt korrekt och de är till viss del uppbyggda för att klara detta. Man behöver heller inte nödvändigtvis använda de mönster som finns, utan kan använda själva stygntekniken för att fylla färgfält. Jag har till exempel använt mig av den tekniken för att brodera Nordmarks vapensköld. Eftersom det är en yttäckande teknik, med tydliga diagonala ränder passar det utmärkt med vår sparre och raka linjer i övrigt. Du kan helt enkelt anpassa de typiska räknade stygnen över två eller fyra trådar för att uppnå ditt eget mönster. Detta är den fjärde poängen.

Till sist, så kan man inte sticka under stol med att det blir himla fina produkter med den här tekniken. Så länge tråden du använder är anpassad i tjocklek till tyget som du broderar på och om du använder siden så kommer ditt broderi att glänsa och imponera även den mest okänsliga själ du möter. De som inte roas av trådräknat broderi kommer att häpnas över ditt tålamod, de som gillar textilier kommer att klappa på din pryl, och du kan enkelt sprida lite mer glädje och skönhet i vår förening. Och om inte det räcker som orsak, så vet jag inte vad som skulle vara nog!

Lite inspirationskällor:

Skribent: Lady Lia de Thornegge
Månadens Artikel #1, Mars 2012

Recent Posts

Krontornering i Drachenwald – en Arosit på tronen

I helgen som var, 1-3 april, gick Drachenwalds krontornering på Rockelstad slott. Ett fantastiskt arrangemang på en fantastisk site.

I torneringen deltog tio par, varav nio bestod av Nordmarkare. Aros egna Lia de Thornegge och Edricus Filius Offaeus ställde upp, och Agnes Odygd som nyss blivit medlem i Aros efter att ha flyttat ut från Styringheim, var consort till Morales Galen. Det var en bra tornering, mycket fin fighting och till slut stod finalen mellan Vicomt Rok Tingfaste som slogs för Vicomtessa Wilda Frejasdotter och Herr Morales Galen som slogs för Fru Agnes Odygd.

Finalen var jämn, höll högt tempo och när båda kämparna hade vunnit en dust vardera tog de en mycket liten paus, Morales vände sig om och såg på sin dam, som tydligen ingjöt honom med nya krafter, för strax därefter nedgjorde han allt motstånd från Rok och Morales och Agnes stod som segrare och kröntes på kvällens hov till Kronprins och Kronprinsessa av Drachenwald. Kröningen kommer ske nere i Turmstadt i Knight’s Crossing, så vill man bevittna detta kan man från och med onsdag anmäla sig till evenemanget här: http://turmstadt.de/coronation/index.php

  1. Historiskt evenemang Comments Off on Historiskt evenemang
  2. Pilgrimsfärden avklarad Comments Off on Pilgrimsfärden avklarad
  3. Throw Back Thursday: Storskaligt familjegräl Comments Off on Throw Back Thursday: Storskaligt familjegräl