Bröd: Basvara och statusmarkör i 1500-talets England

Bröd: Basvara och statusmarkör i 1500-talets England

Bröd var den utan tvekan viktigaste delen av kosthållet i ett hushåll under 1500-talet och lång tid framöver.

Idag har vi svårt att sätta oss in i brödets historiska betydelse eftersom vi föredrar andra mer lättsmälta sätt att ta till oss kolhydrater som potatis och pasta i alla dess former men under 1500-talet var brödet den utan tvekan viktigaste källan till näring. Den viktigaste energikällan var förmodligen de mängder av öl som intogs varje dag, runt 3 liter per person. Öl dracks både varmt, ljummet och kallt och utgjorde ett mer hälsosamt alternativ till det ofta förorenade dricksvatten som stod till buds. Alkoholhalten var jämförelsevis låg, sällan över 2 % för vanligt folk.

artikel12_carracci

The Beaneater av Annibale Carracci (1560–1609) Wikimedia Commons

Bakning och degberedning var en om inte daglig aktivitet åtminstone en som förekom flera gånger i veckan. Detta ständiga bakande krävdes för att hålla ett renässanshushåll med de mängder av bröd i alla former som konsumerades alla årets dagar, till fasta såväl som till fest. Bakning utfördes i hemmet, i bakstugan som ofta låg i anslutning till brygghuset. Endast överklassen hade särskilda bagare anställda och de sysslade oftast med bak av de mer exklusiva brödsorterna för herrskapets bord.

I norra och västra England var havre den viktigaste brödsäden men i övriga delar av landet föredrog man vete och råg som var de vanligaste sädesslagen där.

Vetebröd ansågs finast och godast men var knappast något som vanligt folk åt i vardagslag oavsett var de bodde. Handeln med spannmål var omfattande under perioden och även om de flesta hushåll försökte odla för eget bruk var man tvungen att dryga ut med köpesäd om den egna skörden slog fel.

Genom att studera det bröd som serverades kunde man få en uppfattning om vilken ställning i hushållet och samhället den ätande hade. Fattigt folk åt enklare grövre brödtyper medan de rika åt vitt bröd av finsiktat mjöl.

Bröd beskrivs i de samtida källorna uppdelade i tre olika sorter:

  1. White eller Manchet. Ett vetebröd gjort av vitt mjöl som ibland verkar ha gjorts vitare genom att krita blandades i mjölet. Detta brödåts av de rikaste och var det bröd alla bör ha föredragit om de haft möjlighet att köpa det.
  2. Weathen eller cheat bread. Ett fullkornsbröd framställt av vetemjöl med hela korn. Detta bör ha resulterat i ett mjöl som påminner om dagens grahamsmjöl och ett betydligt grövre bröd.
  3. Household eller carters bread. Till detta bröd användes det sädesslag som var vanligast i närområdet. Här kunde man avgöra det regionala ursprunget på brödet men de olika brödsorterna hade det gemensamt att det var billigt att framställa och mättade hungriga magar. Bröd av denna typ bakades också för att ge till fattiga som allmosa.

Under 1500-talet var mjölblandningar med råg det vanligaste och blandningarna varierade från rent rågmjöl till något som bör ha påmint om en grovmalen rågsikt.

Då längre in på 1500-talet man kom desto mindre havre användes i brödbaket. Havre inköptes fortfarande men gavs då till hästen.

Brödets storlek

Household bread och Cheat bread verkar ha bakats i standardstorleken 20 oz, ca 450 g. Men anger på flera ställen hur många limpor en viss mjölmängd räckte till och ett snabbt överslag ger, med visst avdrag för viktförlust under bakprocessen, ett bröd på ungefär ett halvkilo.

Cheat bread bakades även det i limpor men där vara vikten något mindre, 16 oz per färdigt bröd. Vi får anta att dessa båda bröd var lika stora och att den lägre vikten berodde på en luftigare konsistens.

Manchet, den dyraste brödtypen bakades ut till bröd om 8 oz, ca 200 g. Efter gräddningen vägde bröden bara 6 oz, Med den lägre vikten kan vi ana att brödet var både mindre i storlek och betydligt mindre kompakt.

Bröd som ingrediens

Bröd bakades inte bara för att ätas direkt utan också för att framställa ströbröd. Ströbröd och malt bröd användes som redning, som utfyllnad och som ingrediens i andra bakverk. Även ströbrödet förekom i olika kvaliteter och det finaste, gjort på vitt bröd köptes även färdigt från specialiserade finbagare i städerna.

Vill du veta mer om bröd i England under 1500-talet?
Eller kanske veta vilka övriga födoämnen som förekom?

Läs “Plenti and Grase” av Mark Dawson utgiven på Prospect books 2009. Boken handlar om familjen Willoughby och behandlar deras hushållsräkenskaper under perioden 1547-1603.

Skribent: Helwig Ulfsdotter
Månadens Artikel #12, Februari 2013

Recent Posts

Krontornering i Drachenwald – en Arosit på tronen

I helgen som var, 1-3 april, gick Drachenwalds krontornering på Rockelstad slott. Ett fantastiskt arrangemang på en fantastisk site.

I torneringen deltog tio par, varav nio bestod av Nordmarkare. Aros egna Lia de Thornegge och Edricus Filius Offaeus ställde upp, och Agnes Odygd som nyss blivit medlem i Aros efter att ha flyttat ut från Styringheim, var consort till Morales Galen. Det var en bra tornering, mycket fin fighting och till slut stod finalen mellan Vicomt Rok Tingfaste som slogs för Vicomtessa Wilda Frejasdotter och Herr Morales Galen som slogs för Fru Agnes Odygd.

Finalen var jämn, höll högt tempo och när båda kämparna hade vunnit en dust vardera tog de en mycket liten paus, Morales vände sig om och såg på sin dam, som tydligen ingjöt honom med nya krafter, för strax därefter nedgjorde han allt motstånd från Rok och Morales och Agnes stod som segrare och kröntes på kvällens hov till Kronprins och Kronprinsessa av Drachenwald. Kröningen kommer ske nere i Turmstadt i Knight’s Crossing, så vill man bevittna detta kan man från och med onsdag anmäla sig till evenemanget här: http://turmstadt.de/coronation/index.php

  1. Historiskt evenemang Comments Off on Historiskt evenemang
  2. Pilgrimsfärden avklarad Comments Off on Pilgrimsfärden avklarad
  3. Throw Back Thursday: Storskaligt familjegräl Comments Off on Throw Back Thursday: Storskaligt familjegräl