Vad är hov i SCA?

Vad är hov i SCA?

Så du är på ditt första evenemang och myser runt, du har tittat lite på torneringar vilket är ganska lätt att förstå och rätt skoj att se på. Du har även kollat lite på konst och vetenskapsutställningen, hunnit med att lyssna på en föreläsning och kanske gå på en kurs.

Du har nog även hunnit med att hjälpa någon bära några bänkar, kanske fastnat på lite kökstjänst med att hacka eller diska lite, köket är ju ett ställe där det alltid händer något.

artikel16_hovMen nu är det plötsligt dags för hov, för vadå?? Ett hov, vad sjutton är det?

Det är ju tydligen något viktigt för många går och byter om, det blir en rätt intensiv aktivitet med att ställa i ordning lokalen där hovet ska hållas, stämningen förändras lite och det blir faktiskt lite mer spännande.

I SCA kommer begreppet från court – royal court, i svenskan översätts hov enklast med uppvaktning och betjäning, kunglig eller furstlig uppvaktning. Aktiviteten som det handlar om är när ett kungapar, furstepar eller baronpar håller hov.

Men vad är det och varför hålls det?

På ett sätt kan man säga att hov är det som gör SCA till SCA. Det är vår arena för ceremonier, det är där vi skapar en stor del av vår gemensamma identitet, hovet är både en föreställning med manus och en improvisation.

Vi kan likna det med en prisutdelning i sportvärlden, ett dop eller bröllop, studenten mm. Här tillkännages resultatet av torneringar och tävlingar, vi uppmärksammar de som gjort något för föreningen, kommer ihåg de som lämnat oss. Vi får information om nya grupper, ändringar i lagar och regler osv, det lämnas hälsningar och berättelser från andra riken.

Ett hov följer ofta samma mönster eller scen. Vi spelar olika roller men alla är lika viktiga, våra krönta huvuden, härolder, hovfolk och vi det vanliga folket – populasen från engelskans populace (övers: menigheten). För vad vore en föreställning utan deltagare och publik.

Vad är det då som händer på ett hov?

I allmänhet har vi, publiken, samlats där hovet ska hållas. Det stor oftast troner uppställda där ”kronorna” ska sitta. Lokalen har smyckats med heraldik och dylikt. I allmänhet finns det stolar eller sittplatser för publiken.

DW 72

En härold inleder hovet genom att kungöra att det är nu det börjar. Det är ganska vanligt att inledningen sker med frasen ”Gör plats, gör plats för….” eller engelskans ”Make way, Make way..” en anledning till att engelska används är att vi är en internationell förening och det ofta kommer gäster från andra delar av den ”kända världen”.

Vi i publiken ser till att inte vara i vägen, det vill säga inte stå där processionen ska tåga in. Det hör även till god sed att resa sig och buga eller niga för att betyga sin vördnad för kronorna.
Här får jag tillägga att det är egentligen inte personerna utan ämbetet de innehar, kung – drottning, furste – furstinna, baron – baronessa som vi betygar vördnad för. Men givetvis är det även en respekt för det arbete och insats som någon annan gör för att vi ska ha kul och kunna åka på evenemang.

Processionen leds av härolden, sen kommer de som håller hovet och deras hovstat (personal – betjäning, vakter osv) de tågar in och tar sina platser på ”scenen”. När kronorna är på plats så ges tillstånd till populasen att göra det bekvämt för sig. Det vill säga sätta sig ner och ta del och njuta av det som kommer.

Ett hov innehåller en viss mängd formalia. Den som leder ceremonierna är härolden, det finns en plan, ett körschema om man så vill, för vad som ska göras, hända och i vilken ordning det ska ske.

Härolden är även kronornas röst under hovet; vilket betyder att om de vill få något sagt eller framfört men inte säga det själva så är det härolden som gör det åt dem.

I allmänhet så är det härolden som sköter den ceremoniella biten men kronorna har ofta några personliga ord till de som kallas fram. När någon kallas fram till ett hov används ofta fraser i stil med ”Fursteparet av Nordmark kallar framför sig…”

En skoj sak på hov är att det i allmänhet inte är känt vad som kommer att ske, vem som kommer att bli framkallad, få en utmärkelse och så vidare. Det gör att det finns med ett överraskningsmoment som hjälper till att hålla spänningen uppe.

Om du är på tillräckligt många evenemang så kommer du troligen att bli framkallad till ett hov någon gång, då finns det två saker som kan vara bra att hålla reda på: ett) varför jag, två) hur gör jag när jag går fram.

Som jag skrev tidigare så är ett hov ett tillfälle att uppmärksamma de som gjort något bra för föreningen. Det är alltså det tillfälle vi tar oss för att uppmärksamma och uppmuntra varandra. De officiella tack som lämnas via kronorna kommer i form av utmärkelser och upptaganden, upphöjelser i de olika ordnar som finns inom SCA beroende på furstendöme och kungadöme.

Rekommendera mera!

För att utmärkelser ska kunna delas ut, dvs att föreningen ska uppmärksamma någon så krävs det att vi som är med och leker lämnar rekommendationer vilket betyder att vi när vi ser att någon varit med ett tag och är en i allmänhet trevlig person som hjälper till eller är framstående inom något område, kämpalek, konst och vetenskap eller liknande, så måste vi låta våra kungapar och furstepar veta det. Det görs helt enkelt via ett webformulär och där vi kan skicka in rekommendationen. En riktigt bra sak är att alla får lov att lämna rekommendationer och du får göra det om alla, såväl om den som är på sitt första evenemang som den som varit med i 20+ år. Jag lovar att även de som varit aktiva i 20+ år blir överraskade och glada när de kallas upp på ett hov för att uppmärksammas.

Vi kan nog säga att rekommendationer är hovets livsblod; det är genom att alla är delaktiga och uppmärksammar varandra som så mycket av vår gemenskap skapas.

En utmärkelse är inte en belöning som i en tävling det är mer ett tecken på uppskattning från de andra som är med och håller på med samma hobby. Men det är de som regerar (kungapar, furstepar och baronpar) som bestämmer vem som får vad och när.

Att bli uppkallad

Nu har vi tittat lite på mekanismen bakom hovet, och den naturliga frågan blir hur gör jag, när jag blir uppkallad.

Den som blir uppkallad under ett hov brukar följa några enkla riktlinjer; lägg av eventuella vapen, knivar, dolkar osv där du satt så att de inte följer med fram; buga eller nig, det vill säga hälsa på kronorna före det att du gått hela vägen fram; fall på knä framför den eller de som kallat fram dig. Det finns i allmänhet knäfallskuddar, använd dem, det är det de är till för. Om du inte kan gå ner på knä, säg det och det brukar inte vara några problem att vara stående.

När du nu är framme så lyssna på de ord som någon eventuellt vill säga dig, lyssna på det härolden förkunnar. I allmänhet avslutas ”din” stund med ett sk ”Vivant!” vilket är vår tolkning av ett medeltida leverop.

Om det är en utmärkelse i form av att någon tas upp i en orden så kallas ibland övriga innehavare av orden upp för att visa vilka de är, och för att kunna hälsa sin nyaste medlem vilket brukar betyda ett kramkalas.

Handgjorda konstverk

2012-05-16DW_327 Ett begrepp som förekommer är skrollor, det är ytterliggare en försvenskning av ett engelskt uttryck nämligen scrolls – en skriftrulle – brev, som på ett officiellt sätt meddelar något. I grunden är det det brev som följer med vid en utmärkelse och helt enkelt visar på vad mottagaren fått och varför. Skrollor är handskrivna små konstverk som görs av frivilliga i föreningen, mycket för att det är kul att göra och skänker mycket glädje till den som får ta emot. Det läggs många timmar på att hitta de historiska förebilderna och rita av, träna handstil, ta fram bra färgblandningar med mera för att skapa ett snyggt resultat. När du får en utmärkelse så uppskattas det alltid om du kan få iväg en hälsning eller tack till den som gjort den skrolla just du fått ta emot.

Ibland kallas även den eller de som är på sitt första evenemang och eller hov upp. Det kan verka lite konstigt som ny men det är ett bra sätt för resten av oss, dvs vi kan se vem ni är och se er.

När ”din” stund – ceremonin är över så är det enklast att resa sig, buga – niga mot tronerna, backa några steg, vänd dig om och gå tillbaka till din plats. Ibland blir det naturligt att stanna upp när det ropas Vivant! gör det då, kom ihåg att det mesta är rätt och ganska lite är fel.

När hovet är slut så görs ett uttåg ungefär på samma sätt som intåget.

Efter hovet så finns det tid att gratulera de som fått utmärkelser och så vidare.

Jag hoppas att det här gör det lite lättare att förstå delarna i denna lite udda men viktiga aktivitet på våra evenemang.

Skribent: Lord Edricus Filius Offaeus
Månadens Artikel #16, Juni 2013

Recent Posts

Krontornering i Drachenwald – en Arosit på tronen

I helgen som var, 1-3 april, gick Drachenwalds krontornering på Rockelstad slott. Ett fantastiskt arrangemang på en fantastisk site.

I torneringen deltog tio par, varav nio bestod av Nordmarkare. Aros egna Lia de Thornegge och Edricus Filius Offaeus ställde upp, och Agnes Odygd som nyss blivit medlem i Aros efter att ha flyttat ut från Styringheim, var consort till Morales Galen. Det var en bra tornering, mycket fin fighting och till slut stod finalen mellan Vicomt Rok Tingfaste som slogs för Vicomtessa Wilda Frejasdotter och Herr Morales Galen som slogs för Fru Agnes Odygd.

Finalen var jämn, höll högt tempo och när båda kämparna hade vunnit en dust vardera tog de en mycket liten paus, Morales vände sig om och såg på sin dam, som tydligen ingjöt honom med nya krafter, för strax därefter nedgjorde han allt motstånd från Rok och Morales och Agnes stod som segrare och kröntes på kvällens hov till Kronprins och Kronprinsessa av Drachenwald. Kröningen kommer ske nere i Turmstadt i Knight’s Crossing, så vill man bevittna detta kan man från och med onsdag anmäla sig till evenemanget här: http://turmstadt.de/coronation/index.php

  1. Historiskt evenemang Comments Off on Historiskt evenemang
  2. Pilgrimsfärden avklarad Comments Off on Pilgrimsfärden avklarad
  3. Throw Back Thursday: Storskaligt familjegräl Comments Off on Throw Back Thursday: Storskaligt familjegräl