Vasatidens Mat

Vasatidens Mat

Vad åt man i Sverige under Vasatiden? Det är en fråga som inte är helt lätt att svara på, i ljuset av bristen på källmaterial, men vissa slutsatser går ändå att dra.

Till skillnad från många eurpeiska länder saknar Sverige kokböcker från renässansen och medeltiden. Ute i Europa finns en rik skatt av kokböcker från 1200-talet och framåt, som visar på både regionala skillnader och på rätter som spridit sig över ett flertal områden; i Sverige kommer den första genuina kokboken, Een lijten kockebook, på svenska 1650 (Ny utgåva Per Erik Wahlund, ed., En gammal svensk kokbok 1962; Fabel, 1990. Denna bok är slut från förlaget, kan finnas på andrahandsmarknad och på bibliotek) De delar av Sverige som ursprungligen var danska kan berömma sig av betydligt tidigare texter: Harpestrengsboken från 1300-talet och Koge bog från 1616 (finns att köpa på Adlibris). Hur ska man då hantera denna brist på källor för Vasatiden?

Till att börja med får man se på de förhållanden under vilka råvarorna odlades och bereddes. Man åt lokala råvaror, eftersom transporterna tog lång tid. Undantaget här är kryddor och torkad exotisk frukt, som måste ha importerats, antagligen till ansenliga summor. Råvarorna var distinkt säsongsbetonade, med brist på färska grönsaker under vinterhalvåret och diverse lösningar på förvaring. Svenska grönsaker och frukter är ofta möjliga att förvara över vintern, lagrade kallt men frostfritt, och kött och fisk röktes, torkades, eller saltades. Man åt, trots att detta är en vanlig idé, inte härsken mat om man hörde till överklassen – de fattiga hade antagligen inte alltid ett val. Salt kött och fisk vattlades, som man fortfarande gjorde med salt sill långt in i modern tid, för att dra ur saltet. Mjölk kärnades till smör och ystades till ost, som är betydligt mer hållbara än mjölk. Smör kunde också skiras för att hålla sig ännu bättre. Vasatidens mat var med andra ord närproducerad, säsongsbetonad, och hade ofta genomgått processer som förlängde hållbarheten.

Vi kan också se på hur renässansens mat ser ut i näraliggande områden. Den begynnande upptäckten av världen medför att nya produkter når Europa: vissa typiska produkter från nya världen har ännu inte slagit igenom – potatis, tomater, majs – men redan 1493 medförde Columbus sockerrör till Karibien. De nya möjligheterna att odla sockerrör förvandlade gradvis sockret från en krydda till ett normalt inslag i överklassens och så småningom medelklassens kosthåll.

Trots att den kokbok vi har är från 1650, hundra år efter Vasatiden, är den antagligen ganska rättvisande för en tidigare matkultur. Den stora förändringen i matlagningsideologi kommer under barocken; man börjar nu avvisa medeltidens passion för kryddstark mat och betonar att mat ska vara enkel, naturlig, och smaka av råvarorna. Sverige är inte med på tåget här; Charles Ogier, fransk ambassadsekreterare, klagar i sin resedagbok från 1634-35 över den rikhaltiga kryddningen av svensk mat (citerad i Wahlund 12). Vi kan notera att hans förakt till fullo delas av Wahlund i hans förord till Een lijten kockebook. Hela kokboken är, intressant nog, tydligt medeltida i sina rätter, och en del av dem, såsom polsk gädda, är en version av ett recept på fisk med kryddor, mandel, och torkad frukt som förekommer över hela Europa i hundratals år. Sverige är alltså inte ännu med i det nya matmodet; det gör det möjligt att använda kokböcker som är betydligt senare än Vasatiden för att dra slutsatser om Vasatidens mat. Man kan dock notera att Höks En liten handbok i kookekonsten (1695) är betydligt mindre medeltida – här har Sverige börjat ansluta sig till de nya idéerna om matlagning.

De två kokböcker som är mest användbara för att extrapolera Vasatidens svenska matlagning är alltså Koge bog (1616) och Een lijten kockebook (1650).

Een lijten kockebook

Een lijten kockebook är förvånansvärt folklig i sina recept: det finns avancerade recept, såsom den ovannämnda polska gäddan, som måste varit på tok för dyr för gemene man med sina korinter, mandlar, kanel, ingefära, peppar, saffran och citroner, men det finns också många recept på kål, inklusive kokt i köttbuljong utan mycket krusiduller. Råvarorna är från Sverige: grönsakerna är kål, ärtor, bönor, spenat, och diverse sallater, fisken är lax, gädda, braxen, ruda, och lake, med strömming och flundra som de enda saltvattensfiskarna. Dessutom finns recept på kräftor, höna, oxe, lamm, hare och vildfågel. Större klövvilt, som i stora delar av Europa anses som det bästa köttet, finns bara omnämnda som alternativ till hare; det antyder också att Een lijten kockebook inte är tänkt för överklassens kockar. Den innhåller däremot en hel del dyra kryddor och exotisk frukt som citroner och pomeranser; man kan tänka sig att den är avsedd för den burgna borgarklassen.

Koge Bog

Koge bog, å andra sidan, har en annan typ av recept. Medan kålen dyker upp här också, liksom rödbetor, spenat, och ärtor, så finns det också recept som antyder en högreståndspublik. Här finner vi mängder av korvar och pastejer, lutendrank, en typ av kryddat sötat vin som dracks i stora delar av Europa under hela medeltiden (utan surmjölk), vilt, stekta torkade fikon, marzipan, pepparkaka, och kalv stekt som rådjur. Maten är fortfarande lokal, med kryddor och frukt som importerats, men mer fokuserad på komplexa tillagningsmetoder.

Så, vad åt man i Sverige på Vasatiden? En del mat som skulle förefalla oss exotisk (stekta fikon, fisk med torkad frukt) men i huvudsak mat som är annorlunda – och mer – kryddad än vi är vana vid, men som innehåller råvaror vi känner igen och tillagar dem på samma sätt som vi alltid gjort. Nedan finns några recept att prova för den som har lust. Normalt anges inga mängder eller tider – kryddorna för lutendrank är ett undantag. Man får pröva sig fram.

Recept att pröva

Lutendrank (Koge bog)

(översättning av kryddmängderna till moderna mått från http://forest.gen.nz/Medieval/articles/cooking/1616.html).

Här är receptet neddraget från de ursprunliga åtta litrarna.

Krossa och blanda 15 gr kardemumma, 1 gr ingefära, 10 gr kanel, 2 gr muskot, 3 gr paradiskorn (kan ersättas med lite mer kardemumma och en nypa peppar).

Blanda ½ liter vin med 250 gr socker och koka till en sockerlag. Häll i kryddorna, ta det av spisen (låt det gärna dra en stund) och sila det. Häll på 1 ½ liter kallt vin och slå alltihop genom silen 3-4 gånger så att det tar till sig av smaken och klarnar.

Kokt zucchini (Koge bog)

(det fanns en europeisk zucchini, som helt slogs ut av den amerikanska. Det är oklart om detta recept är för zucchini, pumpa, eller gurka)

Skala zucchinin, skär den i små bitar (receptet uppmanar en att ta bort kärnorna men med modern zucchini behövs det inte). Koka zucchinin i mjölk tills den är mjuk, när den är mjuk, mosa den i mjölken. Blanda i lite brödsmulor (torrt vitt bröd är bäst, använd inte ströbröd), låt det koka tillsammans, och smaksätt med en smörklick, peppar, och saffran. En smula salt är också en bra idé eftersom vårt smör inte är så salt.

Höns eller andra fåglar med lemoner att koka (Een lijten kockebook)

Ta ett par citroner och skär dem i små bitar (skala dem bara om de är tjockskaliga – försök hitta tunnskaliga som inte behöver skalas), blanda dem med brödsmulor (se ovan), korinter, och vin. Sjud blandingen så att citronerna mjuknar ordentligt, lägg i kycklingbitar (enligt receptet halvkokta, men små bitar fungerar lika bra). Salta, krydda sedan med peppar, ingefära, muskorblomma, kanel, saffran och socker efter smak.

Ett annat sätt att koka spenatekål (Een lijten kockebook)

Sjud spenaten knappt mjuk, krama ur vattnet. Lägg det tillbaka i grytan med smör, peppar, och en gnutta vinäger, sjud det en kort stund och servera.

Bakad marzipan (Koge bog)

Skålla och skala mandel, mal den (enklast i mixer), blanda den med ungefär lika mycket socker och lite rosenvatten (rosenvatten, eller bara några droppar vatten, ska tillsättas under malningen så att mandeln inte oljar sig). Bred ut marzipanen på oblat eller kex, baka den i ugnen på låg värme, och strö över koriander och anisfrö när den är klar.

Skribent: Celemon Gwynedd
Månadens Artikel #35, Mars 2015

Ett vanligt evenemang med föreningen

Ett vanligt evenemang med föreningen

För den som är ny kan det vara svårt att åka på sitt första evenemang. Man vet inte riktigt vad som väntar, eller hur saker arrangeras. Förhoppningsvis ska denna artikel beskriva ett vanligt evenemang, så att den som kommer för första gången ska känna sig trygg.

Evenemangspackning

Vanliga evenemang i SCA sker över helger. Ofta brukar man vilja packa sina grejer på torsdagen, eftersom fredag vill man komma iväg så tidigt som möjligt. Lite beroende på hur långt borta evenemanget är kanske man till och med vill ta ledigt på fredagen.

Crash spaceDin packlista kommer se ganska lika ut från gång till gång. Om den lokal där evenemanget sker har sängar kanske du bara behöver ha med lakan för att kunna sova över, i andra fall där man sover på golv, så kallat “crash space”, så måste du ta med liggunderlag eller luftmadrass och sovsäck och kudde. Vi tvingar ingen att sova i någon slags tidsenlighet och en modern pyjamas eller sovsäck kommer inte att sticka ut.

FestväxelFörutom sovsaker behöver du ha med dig festväxel, så kallat “feast gear”, det vill säga tallrikar, glas och bestick så att du kan äta din mat. Hos oss brukar all mat ingå i evenemanget, men aldrig dryck, så den måltidsdricka du vill ha utöver vatten måste du också ta med dig. Det enda undantaget är kaffe och te och eventuellt juice till frukost. De flesta brukar ha med sig en flat tallrik av något slag, en skål att äta ur, en sked, en kniv, eventuellt en petpinne, och ett glas av keramik, eller plåt eller glas.

Hur de ska se ut är svårt att säga, eftesrom vi leker i en sån bred tidsperiod, ett tips är att kolla efter en trätallrik på en loppis eller second-hand butik. Det brukar bli relativt billigt och tillräckligt bra för ett första försök. Sedan kan man titta sig omkring på evenemang efter saker som ser bra ut, kanske som matchar din tidsperiod, och fråga var ägaren har skaffat det.

Den sista punkten på listan är kläder och övrig utrustning. Det enda kravet för att få lov att delta på evenemang är ett försök till medeltida dräkt. Beroende på årstid och aktivitet kan detta bli olika mycket. Om du håller på med kämpalek, fäktning, bågskytte eller annan aktivitet så måste den utrustningen också med.

PysselPå evenemangen brukar det också finnas lite tid att sitta och pyssla, så något litet projekt som du kan packa med dig och jobba med på evenemanget kan vara en bra idé.

Väl på plats brukar de flesta dyka upp på fredag kväll. Då är det i allmänhet gemensam fest och umgänge med egen medförd dryck, eventuellt kan det finnas en lättare måltid för deltagarna, ibland har man med sig egna snacks att äta och dela med sig av. Ofta sitter man uppe till sent på natten och har det trevligt.

Kursdeltagare, Nordmarks Universitet 2007På lördagen sker mestadelen av aktiviteterna. Efter frukost börjar kurser, träning, tornering, eller vad som än erbjuds av deltagarna och arrangörerna. Om det förekommer kurser så är det föreningsmedlemmar som vill dela med sig av något, ibland kan det ha annonserats ut att man behöver vissa saker med sig för att delta, oftast går det bra att dyka upp som man är. Lunch serveras, och kurser och övriga aktiviteter fortsätter på eftermiddagen.

Om Kronor deltar på evenemanget, det vill säga Nordmarks Furstepar, Drachenwalds Kungapar eller något Baronpar så kan det också bli ett hov på kvällen. Oftast är det strax innan kvällens bankett, och folk brukar vilja byta om till lite finare kläder inför detta. Aktiviteterna brukar då avta kring fyra, och man byter om och ställer iordning hov och bankettsal. På hov delas utmärkelser ut, de som arrangerat evenemanget kanske tackas, eller om det var någon tornering så kallas vinnaren fram och gratuleras (läs mer om hov i SCA här).

BankettEfter hovet, när alla har sina finkläder på sig så brukar det sedan dukas upp bankett. Den består ofta av flera serveringsomgångar med flera rätter per omgång. Det kan vara bra att kolla upp antal rätter innan du tar för dig av den första – nybörjarmisstaget är att ta för mycket av en sak så du inte har plats för resten av den goda maten!

Buffet bordNordmark har en ganska starkt tradition av tidsenlig mat, och den största delen av alla rätter är lagade efter medeltida recept. Det kan betyda lite konstiga kombinationer av smaker och ingredienser för en som inte är van, men det är nästan alltid väldigt gott, och det är sällan man går från banketten utan att bli ordentligt mätt. Om du har allergier bör du ha anmält det när du förbokade dig på evenemanget. Vi är dock inte professionella kockar, så om dina matvanor är väldigt mycket utanför den vanliga ramen kan det vara en idé att lösa maten själv. Efter banketten, som ibland varar i flera timmar, fortsätter festen så länge folk orkar och kan.

På söndag brukar det serveras frukost, ofta förstärkt med rester från banketten, och alla hjälper åt att städa lokalen innan man åker hem. Föreningen har ett gott rykte om sig att lämna en lokal renare än den var innan vi kom, och det är något som vi verkligen försöker att upprätthålla.

Väl hemma igen, kan du pusta ut, packa upp och skaka ut  kläder, och värma dig i minnet från alla nya kamrater, lärdomar och minnen.

Skribent: Lia de Thornegge
Månadens Artikel #32, Oktober 2014

Om flaggor och sidenmåleri

Om flaggor och sidenmåleri

FlaggorVi har tidigare i artikelserien skrivit om flaggor, (Pimp your site skriven av Isabetta), och där finns en pdf med beskrivningar på olika flaggor man kan göra samt en en serie bilder som visar hur vi har gjort flaggor tidigare. Denna artikel är en utförligare beskrivning av hur man kan tillverka sitt eget standar. När vi började utgick vi från en handout från Meisterinne Katheryn Hebenstreitz – den finns också tillgänglig på nätet, och rekommenderas.

Ingredienslista

Som alla bra praktiska beskrivningar börjar vi med en lista på saker du kommer att behöva:

  • Sidenpaille, slöjsiden att måla på, väves oftast på en bredd av 120 cm
  • Ribb med resårTräribbor att göra ramar av
  • Spik, nubb, hammare, såg etc verktyg att snickra ihop ramarna med
  • Resår som metervara
  • Säkerhetsnålar
  • Häftpistol
  • Sidenfärger
  • Sidenresist, gutta av märket Pebeo
  • Papper
  • Pennor
  • artikel31_dekaSax
  • Tejp
  • Linjal, måttband
  • Plats att sätta upp ramar i fullskala
  • Gott om tid
  • Glatt humör
  • Goda kamrater

Ha en plan, och skissa i liten skala

Förlagor i liten skala på väggen

Förlagor i liten skala på väggen

Innan du börjar så är det bra att ha en idé om vad det är du vill visa upp. Om du har ett vapen eller bomärke som du använder i SCA så kan du välja det. Om du vill ha text på ditt standar måste du tänka ut något som passar in. Du måste också planera ut hur hela flaggan ska se ut (se bilden, William har klistrat upp planen på väggen). Tipset för detta är att rita upp din flagga i liten skala, med de olika motiven fördelade som du vill ha dem. Referera gärna till PDF:en som beskriver hur medeltida standar var utformade. Tips från egna erfarenheter är att inte lägga till små fristående motiv längst ute på en flagga som ska blåsa i vinden. Eftersom guttakanten är stabilare än tyget så blir små motiv längst ute på ett standar ett perfekt ställe för tyget att rivas sönder i blåsten.

Fullskalig förlaga

För att visa tillhörighet till ett visst landområde kan man med fördel lägga till element i designen som speglar detta. Tipset för att få de snygga är att hitta bilder som kan skrivas ut i rätt storlek för att användas som fullskalig förlaga. Det är förresten andra steget efter att du har bestämt dig, i liten skala, för hur du vill att din flagga ska se ut: rita upp allt i stor skala, precis så som det ska se ut när det är färdigt. Detta kan man med fördel göra på de rullar av papper som finns på IKEA (Måla, 47 cm x 30 m) för barn att rita på. För en tre meter lång flagga ger en höjd vid flaggstången på 50 cm en ganska trevlig vinkel, vilket man kan klämma in på en sådan ritrulle. Eftersom tyget är tunt går det bra att lägga det uppspända tyget ovanpå förlagan och rita av.

Detta förarbete kan ta en hel dag, men det kommer att göra jobbet att måla flaggan så mycket enklare. Efter två omgångar av flaggtillverkning är erfarenheten att allt som allt tar det tre dagar i anspråk.

Utrustning att skaffa och tillverka

artikel31_ramformFör att kunna arbeta med det siden som är lämpat till flaggor behövs det ramar att spänna upp dem i. Sidenpaille är så tunt att när det blir blött av färgerna så kommer det att slakna lite, men om man spänner upp tyget med resårband så kommer detta inte att bli ett problem. Till detta behöver man alltså skaffa resår och säkerhetsnålar. En förpackning brukar innehålla 10 meter, vilket räcker långt. Klipp av bitar som är cirka tio centimeter långa och häfta fast dem med jämna avstånd på ramen. För att fästa tyget ta tag i resåren, lägg tyget ovanpå och nåla genom båda materialen med en säkerhetsnål från ytterkanten inåt.

Hur ramarna ska se ut beror helt och hållet på hur dina flaggor ska se ut. Tipset från våra två flagghelger är att göra ramen som passar den färdiga flaggformen och klipp ut den ur tyget innan du spänner upp den på ram.

Gutta i sex färgerFör att klippa ut flaggformen från tyget kan vi varmt rekommendera att lägga en rand gutta som är bred nog att klippa genom. Guttan kommer nämligen fungera som ett temporärt skydd för tygkanten, och du kan spänna upp det utan att behöva fålla. Vi gjorde detta genom att lägga ut papper på golvet, lägga ut tyget så rakt som möjligt ovanpå det och rita ut linjer med blyerts och lång linjal. Fyll sedan i blyertslinjerna med gutta, i en ganska bred rand som du kan klippa rakt igenom. Denna rand måste torka i ett par timmar innan du kan klippa genom det utan att förstöra din sax. Det finns många olika sidenresist på marknaden, men vi rekommenderar gutta av märket Pebeo (se bild till vänster). Den är bäst i test, och om du inte använder upp allt på en gång klarar sig en öppnad tub bra i minst två år, enligt vår erfarenhet som hade två år mellan gångerna och öppnade guttatuber som fungerade perfekt även andra gången. Pebeo Gutta finns i sex färger: Ofärgad, vit, svart, guld, silver och koppar. De kommer också i praktiska tuber med applikatorspets så att man enkelt kan “rita” ut de linjer man behöver för att dela upp färgfälten.

Tips när man jobbar med gutta är att vara väldigt försiktig. När du väl har vidrört sidentyget med guttan så sitter det fast. När du ska dra långa raka linjer, jobba med hela armen snarare än med fingrar eller handled. Mycket viktigt är också att se till att din sträng gutta verkligen har trängt igenom tyget, för om det finns någon liten tråd siden som inte har täckts med gutta så kan sidenfärgen rinna igenom och fylla i ett fält som inte ska vara den färgen. Färg torkar väldigt fort på så tunt siden, guttan tar lite längre eftersom det är ett tjockare medium, men så länge det har trängt igenom tyget så kan man måla direkt efter att kantlinjerna ritats upp med gutta. Det är dock oftast en dålig ide eftersom då är risken att smeta ut våt gutta på tyget väldigt hög.

Arbetsgång

Nu har du alltså:

  • bestämt dig för hur du vill att ditt standar ska se ut,
  • ritat upp det i fullskala på papper, med förlagor utskrivna i rätt storlek för att passa in,
  • markerat ut flaggan på tyget med gutta, och klippt ut formen
  • spänt upp flaggan i ramen

Nästa steg är att lägga den uppspända flaggan ovanför din förlaga och överföra konturerna från papper till tyg. Det går bra att göra det med blyerts, eller för den modige direkt med gutta. De viktiga linjerna är de konturer som definierar separata färgfält. Det är extra viktigt att se till att guttan har gått igenom tyget här och förseglat varje färgfält. Man kan med fördel använda gutta i lämplig färg för att lägga till detaljer på större fält. Det vill du göra innan du målar, om du gör det i efterhand måste du applicera gutta på båda sidorna av tyget för att det ska synas på båda sidor.

Måla ljusa färger först

Måla ljusa färger först

När konturerna har torkat är det dags att måla. Eftersom sidenfärg är som det är och tyg är som det är så kommer färgen att sprida sig väldigt väl. Den färg som vi använde, DEKA sidenfärg, är ganska tunn, och torkar fort. Om man vill måla stora fält så är tipset att jobba så fort som möjligt, så att du målar vått i vått. Låter man färgen torka kommer det synas kanter. Man kan använda penslar, fyrkantiga eller runda, i den storlek och utformning som man trivs bäst med. En fara med för styva penslar är att färgen kan sprätta och landa på fel fält, så undvik gärna dem. Börja med ljusa färger och arbeta dig mot de mörkare. Om du har råkat missa någonstans i en kontur så kommer färgen att flyta ut i fel fält, och det är lättare att fixa det om det är en ljusare färg som runnit ut i ett mörkare fält. Du kan bättra på kanten med gutta och sedan måla över med den mörkare färgen.

Vissa färger vill man ha flera lager av, och den andra applikationen kommer vara  besvärligare än den första eftersom färgen inte kommer flyta ut lika mycket.

Färdigställande – Fixera, fålla, fira

Färdigmålade flaggor Färdigmålade flaggor Färdigmålade flaggor Färdigmålade flaggorNär allt är målat återstår bara att låta det torka i ramen, plocka ner flaggan, stryka på det med tillräcklig värme tillräckligt länge (5 minuter på alla ytor, beror på din färg) så att färgen fixeras. Detta kan man med fördel göra medan man tittar på en film eller tv-serier. Sedan måste man fålla kanterna och sy på en strumpa för att kunna sätta upp flaggan på en pinne. Ta sedan med dig den på alla evenemang och alla kommer beundra dig och ditt arbete.

Från arbetshelgen 2014 monterade vi en kamera som tog en bild var tredje minut. Den timelapse-videon finns att se på YouTube.

Flaggorna flyger på Visby 2014

Skribent: Lia de Thornegge
Månadens Artikel #31, September 2014

Biscotti Milanese

Biscotti Milanese

Baka i sommarvärmen

Biscotti

Biscotti

I 1500-talets Italien fick man tillgång till rörsocker och detta fick till följd att intresset för söta bakverk ökade. Från denna tid har vi också ett flertal recept bevarade på olika söta saker som utnyttjar den nya ingrediensen.

Man bakade både i ugn och kokade olika friterade bakverk i olja på spisen. De italienska biscotti man hittar i butik är direkta efterföljare till de kakor vi hittar i kokböcker från tiden och de gräddades i stora flata pannor i ugnen och torkades på eftervärmen.

Att baka biscotti är både enkelt och snabbt men om man inte har tillgång till en mycket stor vedugn och en ordentlig hushållsassistent bör man minska ned receptet från de 15 ägg som orginalreceptet utgår från.

Biscotti: grundrecept

  • 4 ägg
  • 280g rörsocker
  • 280g vetemjöl
  1. Rör socker och ägg mycket flufffigt. Använd elvisp så det går det fortare.
  2. När äggen är färdigvispade, tillsätt vetemjölet och rör så att det blandas ordentligt.
  3. Bred ut smeten på ett bakplåtspapper till en ruta som blir ungefär 20×20 cm. Det bör vara cirka en halv tum tjockt för att gräddas ordentligt.
  4. Grädda 30 min i 175º C i mitten av ugnen. Ta ut kakan och stäng av ugnen. Skär kakbotten i sneda bitar med en vass kniv. Du behöver bara trycka rakt ned i kakan för att markera ut de individuella småkakorna. Låt kakan vara kvar på pappret och ställ in plåten igen i den avstängda ugnen.
  5. Låt kakorna stå där tills de är helt torra och ungen är kall.

Varianter

Redan under 1500-talet insåg man receptets potential och författaren rekommenderar att man smaksätter med anis eller kanel. Andra källor föreslår citron, mandel, nejlika, kardemumma, honung, peppar, saffran eller kanderade citrusfrukter  i olika kombinationer.

Kort sagt, man kan baka biscotti för alla årstider och smaksätta efter tycke och smak. Efter denna upptäckt gjorde jag en egen variant

Helwigs biscotti

  • 4 ägg
  • 280g rörsocker
  • 280g vetemjöl
  • 0,5 dl mandelmjöl (finns att köpa färdigt om du inte tycker om att skålla och mala mandel)
  • 2 tsk kanel

(Följ instruktionerna för grundreceptet, lägg till mandelmjöl och kanel i steg 2)

Biscottin används även som ingrediens i andra bakverk. Man malde de färdiga kakorna och använde som ströbröd eller som redning i pajfyllning och liknande för att få mer sötma och stabilitet.

Var hittar jag mer att baka?

Fler recept på engelska finns på den utmärkta sidan www.medievalcookery.com där jag hittade receptet på biscotti i original.

Bartolomeo Scappis kokbok 1570 finns i engelsk översättning (University of Toronto Press 2008) och bok V ägnas helt åt bakverk av olika sorter. Där hittar man pajer, flan och matpajer med det mest skiftande innehåll.

Lycka till med bakandet!

Skribent: Helwig Ulfsdotter
Månadens Artikel #30, Augusti 2014