Utmärkelsediplom aka skrollor
I SCA har vi ganska många ord och begrepp som bara finns i vår jargong, och skrollor är ett av dessa.
Den som bevistat ett hov i Nordmark har nog sett att fint målade och kalligraferade diplom har delats ut till den som kallas upp och mottar en utmärkelse. Dessa diplom är alla individuellt tillverkade konstverk som en eller flera präntare har tillverkat just för den mottagaren.
Själva ordet skrolla (skrollor i plural) kommer från det engelska “scroll” som egentligen är en skrivrulle. Det traditionella är att de är hämtade från de böcker som tillverkades under medeltiden.
Om medeltida illuminationer
Vid den tiden så var böcker mycket dyrbara, och tillverkades för hand med varje sidas text kalligraferad i en snygg handstil, med stora bokstäver som inledde nytt kapitel målade. Eftersom pergament var dyrt så kunde man inte slösa med plats genom att låta varje kapitel börja högst upp på en ny sida, utan när ett kapitel tog slut på mitten av en sida så markerades det nya kapitlet med en ny stor bokstav som målades. De här bokstäverna kallas ibland för historicerande initialer.
Allt eftersom man blev bättre på att måla, eller illuminera som det också kallas, blev miniatyrmålningarna i första bokstaven mer detaljerade och naturlika. Ofta målades något som hade med kapitlet att göra i initialen. Det kanske bör sägas att de flesta böckerna som tillverkades var kyrkliga. Biblar, missaler, gradualer och så vidare.
I mitten på 1300-talet började de som hade råd också att beställa böcker för sig själva. Det som de ville ha var då tideböcker, som innehöll dagens alla böner, de grundläggande bibeltexterna som användes i ett visst område och ibland lite annan text från sakrala sammanhang. Dessa böcker kunde kosta oerhört mycket, och präntare lade ner mycket möda på att designa, kalligrafera och illuminera dem.
De tillverkades oftast av ett helt team av människor. Den som hade ansvar för hela boken gjorde ofta layouten och bestämde exakt hur texten skulle läggas ut, var alla stora bokstäver skulle komma och var enskilda helbilder skulle läggas in. Denna layout gjordes först sedan lämnades sidorna, som var organiserade i så kallade “lägg” om ungefär 8 sidor åt gången, vidare till kalligrafen som skrev in all text. Den som kalligraferade specialiserade sig på bara det. Sedan skickades läggen vidare till en illuminatör som med stor skicklighet lade på bladguld på de ställen som krävde det. Sedan var det dags för den som målade att komma in och måla historicerande scener i initialer, de stora helbladen och så vidare. Allra sist tog en bokbindare hand om alla lägg och band ihop dem till en bok med det bokomslag som kunden beställt.
Om en modern kopia
Vi har i Nordmark och Drachenwald den enorma lyckan att ha tillräckligt många aktiva präntare att i stort sett alla utmärkelser kommer med en skrolla när den delas ut. Dessa beställs av Nordmarks Präntare och Drachenwalds Signet Scribe. Om man är intresserad av att göra skrollor för utdelning så hör man av sig till dem och blir upplagt på en kontaktlista.
Den historiska arbetsgången som beskrivs ovan är inte alls dålig – om man ska försöka kopiera en illuminerad boksida så kan det vara värt att försöka följa den även idag.
Det som är svårast att rätta till är om man skriver fel någonstans i sin text. Det finns metoder att fixa fel, och inte alla medeltida exempel är fel-fria, men ibland måste man börja om från början, och om man då redan har målat bårder och initialer så kommer allt det arbete att vara förgäves. Om man skulle göra fel i målandet, har man större möjlighet att rätta till det eller dölja misstagen.
Den rekommenderade arbetsgången är alltså att hitta ett original någonstans som du tycker dig kunna kopiera på ett bra sätt. Det finns många alternativ för att överföra ett motiv från original till kopia – från det enkla att titta på originalet och försöka rita av det på ditt papper, till att göra en utskrift och sätta ett blankt papper ovanpå och rita av genom ett ljusbord (eller mot ett fönster), till att göra hål längs konturer på ett original med en nål och skaka igenom kolpulver för att få prickar på ditt blanka papper.
Hur du nu vill göra så har du en grov skiss på ett papper. Det första du bör kontrollera är att det finns marginaler runt det du ska måla så att mottagaren sedan kan rama in det på lämpligt sätt. Om en skrolla är gjord med bladguld så vill man helst ha en passepartout för att få luft mellan guld och glas. Jag brukar oftast mäta av 2 cm runt om hela skrollan som förblir tomt, och sedan gör utlägget innanför det.
Använd gärna en vanlig blyertspenna för att göra en grov layout och skiss, på medeltiden användes olika medier, bland annat blypunkt, som fungerar i princip likadant som blyerts och kan suddas lika enkelt.
Efter första skissen med blyerts kan man fylla i konturer med bläck och sedan linjera upp området där texten ska stå. Den handstil som används bestämmer hur stort mellanrumm det ska vara mellan raderna text, så för att få det jämt använd linjal och blyerts för att linjera upp var du ska skriva.
Nu ska alltså texten kalligraferas. Du kan börja med stor bokstav, och du kan lägga in dekorerade initialer mitt i texten också, beroende på stilen av skrollan du gör så finns många olika alternativ.
Efter kalligrafin har torkat ordentligt så kan stödlinjerna suddas ut. Vissa stilar har dragna linjer i bläck, men oftast syns inga stödlinjer på sidan. När konturerna för illumineringen är ifyllda med bläck så kan resten också suddas, redo för guld och färg.
Om din skrolla har områden som ska ha guld så gör det efter kalligrafin. Om man målar först så kommer bladguld och transportguld fastna i färgen. Det kommer dock inte fastna direkt på ditt papper, så man måste ha ett särskilt lim som kan användas för transportguld eller bladguld. Även om du börjar med att använda guldfärg snarare än bladguld, så är det en bra idé att göra detta till en vana från början så att det inte blir galet om du skulle byta till andra sorters förgyllning.
När det är gjort är det dags för grundfärger. Det finns en uppsjö olika tekniker och stilar, men för de flesta så byggs färgnyanser upp genom att en grundton målas på först, sedan eventuellt en mörkare och eventuellt en ljusare nyans av färgerna. Efter det första steget med bara grundfärger kan skrollan se förskräcklig ut – men hav förtröstan! Med nyanser och detaljer kommer det bli bättre.
Sist görs vitverk, tunna fina detaljer ovanpå färgerna med vitt, ibland gult, som ofta kan vara mycket artistiska.
Som avslutande steg kräver vissa stilar att man går över konturerna igen med svart eller brunt bläck. Detta skärper upp konturer och detaljer och gömmer en del skavanker.
Signera ditt arbete!
Mycket viktigt att komma ihåg för kalligrafer och illuminatörer är att signera sitt arbete. Mottagaren har inte en chans att kunna tacka tillverkaren om inga detaljer finns, så skriv gärna på baksidan av skrollan ditt namn och epostadress. Jag brukar ofta också skriva varifrån jag tagit inspirationen till skrollan.
Ett ark med de sex stegen av illuminering visade i initialbokstäverna
Om du vill prova på att tillverka en skrolla själv rekommenderar jag att du hör dig för i din lokalgrupp om det ordnas präntarträffar, eller åker på evenemang där någon håller kurs. I Aros finns det färger och bladguld och ett par böcker som huserar hemma hos mig, Lia, (November 2013). Det går jättebra att höra av sig och komma och pränta vid mitt bord, eller hålla koll på hemsidan/facebook gruppen för inbjudan till präntarkvällar. Oftast sker de tisdag eller onsdag kvällar.
Länktips
- Drachenwald Signet Scribe page
- Nordmarks Präntarsida
- Manuskript på British Library
- Early Manuscripts at Oxford University
Skribent: Mistress Lia de Thornegge
Artikel #21, November 2013