Vad är Heavy Fighting i SCA?
För att förstå SCA:s heavy fighting (hf) måste vi se tillbaka till när SCA startade den 1 maj 1966 i Berkley Kalifornien. Jag kommer att prata om heavy fighting, tung strid, kämpalek och liknande och avser rätt ofta samma sak. Men alla termerna förekommer om samma ämne.
Den första torneringen(*) som hölls var en med dagens mått mätt ganska oorganiserad tillställning. Det fanns inget regelverk, ingen rustningsstandard och så vidare. Vapnen och rustningarna var väldigt varierade. Någon använde en värja, någon ett yxsskaft, någon en mc-hjälm. Att det inte blev några allvarliga skador är lite av ett under.
Det är dock viktigt att förstå att torneringen inte hände av sig själv utan i ett sammanhang. Det fanns en härold och par bestående av kämpe och konsort (den som inspirerar den som kämpar). Ritualer med hov invokationscermoni med mera som skapade ett sammanhang för torneringen. Redan vid den första torneringen så fanns tanken på att kampen i första hand inte var till för kämparna utan att det var de som inspirerar – konsorterna som stod i centrum.
Ur denna första tornering och festen som följde senare så bildades SCA. Det är därför den 1 maj 1966 är SCA:s födelsedag och ”nyår” när årtalet på Anno Societatis (AS) ändras. Att en fest på en bakgård skulle leda till en förening som levt, frodats och utvecklats i över 40 år trodde nog ingen av deltagarna.
Vad har då detta för betydelse för oss idag?
I mitt tycke så är det viktigt att förstå att SCA:s system för rustad strid har prövats och utvecklats i snart 50 år. Alla former av kampsporter är en form av kompromiss och SCA:s system har visat sig fungera ganska väl och vara ganska säkert över en lång tid.
Vi som håller på kan åka på evenemang över hela världen och delta. Vi vet att det jag gör kan jag använda även mot kämpar jag aldrig träffat, vi talar olika dialekter av samma språk, men vi kan prata med varandra. Vårt regelverk gör att våra idéer och uppfattningar om vad som sker i listen under en tornering eller fältet under ett krig är ganska lika. Nu skriver jag ur perspektivet SCA:s tunga strid men mycket stämmer även för de olika andra varianterna av kampsporter i form av fäktning och cut and thrust som finns.
En annan viktig sak är att vi har utrymme och plats för många olika inriktningar och intressen. Nu menar jag inte bara torneringar och krig utan att vi har allt från vad vi kan kalla nationella och Europeiska- mästerskap till rena uppvisningar. Det finns de som älskar tävlingsmomentet för att veta vem som är bäst och det finns de som söker sin inspiration till stordåd i så kallade ”pas de armes”. De som älskar en hård strid över en bro eller genom en port med mera. Men fördelen är att alla leker enligt samma regler, det vill säga samma utrustning och inget behov av att lära sig nya regler.
Efter en liten introduktion i det som finns runt kämpaleken så tänkte jag försöka beskriva regler i den här artikeln. En del som tittar på heavy fighting och kämpalek reagerar över att vi inte använder stålvapen och det stämmer, vi använder rotting. Rotting är en gräsväxt som finns i tropiskt klimat och i allmänhet används för möbler hos oss här uppe i kalla norden. Men rottingen har använts som vapen för träning och strid inom en hel del olika kampsporter till exempel Escrima, Kali med flera. Efter den första tidens torneringar så konstaterade man att det fanns ett behov av ett material som beter sig ganska liknande ett svärd men som är säkrare. Valet blev rotting, är det bra eller dåligt, tja det har funkat i nästan 50 år så det fungerar ganska väl i den kompromiss som SCA:s heavy fighting är.
Om vi tittar tillbaka på europeisk historia så ser vi att det finns belägg för att trävapen har använts för både träning och torneringar, och om vi tänker tanken att vi faktiskt inte krigar på riktigt utan har ganska trevliga tillställningar så passar det ganska bra in med en form av torneringsbatonger för fredlig strid. Det är så jag själv förklarar att jag har vapen av rotting; de är helt enkelt vapen för fredliga torneringar och kamper. Jag brukar även dekorera ”klingan” på mina vapen genom att tejpa spiraler med de heraldiska färger jag bär, vitt, grönt och rött. Vilket jag tycker ser bättre ut än att använda vanlig silvertejp.
Men om vi nu slåss och tävlar, vem vinner och hur går det till?
SCA:s kampsystem bygger på samma tanke, oavsett om det är heavy fighting, fäktning eller blankvapen. Det är tanken att det är den som blir träffad som bestämmer om träffen var tillräckligt god för att räknas eller inte. Systemet har fördelen att det är väldigt enkelt – liknande system används även i airsoft och paintball och i SCA har systemet har visat sig fungera väl i cirka 50 år.
Att välja att ha ett hederssystem för en kampsport kan verka konstigt, men tänk då på att kampsporten inte finns i ett vakum utan existerar i en kultur och kontext där begrepp och tankar om ridderliga dygder, mod, heder och ära står högt i kurs. Samt att i många torneringar så är den som kämpar inte ensam, det finns även en konsort som inspirerar till stordåd på fältet.
Heavy Fighting är en kampsport där kämparna faktiskt slåss, det är inte inövat eller koreograferat och det är med kontakt och full fart, så är det viktigt med kommunikation. Ganska ofta kan man höra kämparna prata med varandra om hur hård eller rent en träff tog, låg, glance, med mera för att motståndaren ska förstå hur träffen uppfattades. En viktig sak att förstå är att målet är en god – bra (från engelskans good) träff, det vill säga en träff som mottagaren uppfattar som tillräckligt bra. Målet är inte att slå så hårt som möjligt. Att vara den som slår hårdast eller som det krävs mest kraft för att slå en bra träff på, det vill säga att ha en onödigt hög energi i träffen, är inte något som uppmuntras. Det finns en så kallad kalibrering som är en form av överenskommelse om vilket intervall av kraft – energi som vi som kämpar bör hålla oss inom. Kalibreringen varierar mellan våra olika kungariken och länder, men det är ett ganska bra sätt att fundera kring hur vi leker tillsammans. De flesta anpassar sig ganska snabbt när de åker och hälsar på någon annan grupp, och om man känner behovet av att slå hårdast, så finns det nog alltid någon som slår hårdare tillbaka.
Som kampsport så är heavy fighting lika tekniskt krävande som någon annan kampsport, den är även ganska fysiskt, mycket beroende på att vi bär rustningar vilket tillför en del extra vikt. Många som är aktiva kämpar tränar en eller flera gånger varje vecka, teknik, sparring och fysisk träning är viktiga delar som tränas.
Tankarna på och kring de ridderliga idealen har nog nått SCA via Sir Walter Scott som skrev Ivanhoe och andra författare, men de kommer ur de medeltida legenderna och sagorna om Arthur, Rolandssången, franska trubadurer med flera. Jag gissar att de tankar vi använder idag är en modern uppfattning av dem men de skänker en bra känsla och även en filosofisk grund för ett beteende i en kampsport, på samma sätt som bushido påverkar de Japanska kampsporterna. Men det gör även att hela föreningen har en ganska levande kultur som tar sitt avstamp i en gemensam tankesfär.
Vad krävs då för att delta?
I grund och botten så krävs en godkänd rustning, vapen och att du är auktoriserad. En godkänd rustning består av hjälm som skyddar huvud och ansikte, hals och nackskydd, skydd för njurar, knän, armbågar, skrev och händer. Jag rekommenderar att du bär mer skydd men det är grundkraven. Det görs även en säkerhetsgenomgång så kallad inspektion av alla kämpars utrustning på evenemang för att se att den är hel och säker, alla delar sitter på plats och så vidare. Även vapen inspekteras noga för att se till att de är säkra att användas.
Auktorisering är vår form av certifiering det vill säga att vara auktoriserad innebär att du förstår och kan regler och kultur på fältet och i kamp. Du bedöms kunna föra dig på ett säkert sätt, både för dig själv och för andra. Du har även visat att du kan använda olika vapen. Den auktorisering som alla börjar med är svärd och sköld eller ett vapen och sköld. Sen finns det ett antal andra, pålvapen/ tvåhandssvärd, två vapen, spjut och så vidare.
Vapnen ska vara i rotting, om det inte är spjut då är även en speciell form av glasfiber tillåtet. Det finns regler för alla de olika vapen som får användas, med mått, vikter mm.
För mer information om reglerna så finns det i SCA:s Marshal’s handbook, dvs föreningens regelverk. http://www.drachenwald.sca.org/content/society-combat-regulations.
Men varför gör ni det?
Det är kul, heavy fighting är enormt roligt, det är krävande och utmanande men mycket roligt. Vi vet om att det viktiga är att slåss hårt och rent på fältet men att vi ska kunna sitta ner och dricka en öl och jämföra blåmärken efteråt. Det är även en viktig del i resten av vår kultur, på samma sätt som vi som kämpar uppskattar de som ordnar evenemang där vi kan delta, eller beundrar de konst- och hantverksföremål som framställs, vet vi att de som gör detta för oss faktiskt uppskattar att vi står på fältet och strider. Vi är en del av en helhet och det är tillsammans som helheten får sin styrka och charm.
Resurser
* Läs om den första torneringen på Kingdom of the Wests wiki.
Skribent: Lord Edricus Filius Offaeus
Artikel #24, Februari 2014