Året är 1437 – unionskonungen Erik av Pommern skriver ett brev.
Troligtvis är det inte han själv som skriver brevet, det fanns det professionella sekreterare som gjorde, men han dikterade ett brev, riktat till Malmö, där han ger dem stadsprivilegier samt ett vapen att använda. Kung Erik kommer, som framgår av namnet, från Pommern (mer om honom från Wikipedia), och hans eget släktvapen var en röd grip, den mytiska besten som är till hälften lejon, till hälften örn.
Det vapen som han i detta brev ger Malmö är ett griphuvud, och i blasoneringen beskrivs även hjälmprydnaden, något som idag är ovanligt att se på vapensköldar.
”Et røt grips howith meth rødh hals oc rødhe øren oc owen pa howithet een forgult krone vti et hwit feld, oc vpa hielmen sammelethis eet røt grips howith meth een forgylt krone meth een busk strudzfiedhre myt aa kronen, hwidhe oc rödh.”
Blasoneringen av vapnet, som det skrevs ned i brevet
Detta brev finns idag bevarat i Malmö stadsarkiv och man kan gå och se på originalet.
En av Erik av Pommerns viktigaste uppgifter under sin regeringstid var att stärka sin sak gentemot Hansan, och Tyska Ordern. Detta privilegiebrev kommer under en väldigt orolig tid för Erik, han avsätts som Sveriges kung då han inte vill erkänna valrätten utan installera sin adopterade son som efterträdare, men erkänns åter som kung efter lov om bättring. Att konungens eget vapen är en grip och Malmö föräras med dess huvud är inte en slump, utan ett sätt att hedra staden och knyta den närmare kungamakten.
Idag används griphuvudet av Malmö stad, Malmö län, Malmö kommun och finns även på Skånes landskapsvapen. En gripande historia helt enkelt.